I Sverige finns möjlighet att nyttja en bostadslägenhet eller lokal för en obegränsad tid genom upplåtelse av en så kallad bostadsrätt. Att bo i bostadsrätt skiljer sig från att bo i hyresrätt och i villa. I Sverige kan man exempelvis - till skillnad mot flera andra länder - inte äga sin bostadsrättslägenhet. Däremot finns så kallade ägarlägenheter, vilket är en ny ägandeform som är mycket lik bostadsrättsinnehav. Skillnaden är dock att den som äger en ägarlägenhet äger själva lägenheten till skillnad från bostadsrättshavaren som endast äger en del i bostadsrättsföreningen. Bakgrunden och förklaringar härtill kommer att behandlas nedan.
Bostadsrätten - insats och avgifter
Bostadsrätten är en nyttjanderätt som innebär att den som är medlem i bostadsrättsföreningen har rätt att bo i lägenheten. En bostadsrättshavare äger inte fastigheten som sådan, utan äger en andel i en bostadsrättsförening. Oftast är det lägenheter i flerfamiljshus som upplåts med bostadsrätt, men det går även att upplåta radhus eller småhus med bostadsrätt. En förutsättning är att föreningen äger huset där bostadsrätten upplåts, däremot behöver den inte äga marken. Radhus med äganderätt kallas ibland även egnahemsradhus, till skillnad från bostadsrätter.
För att få nyttja bostadsrätten skall bostadsrättshavaren betala en avgift till bostadsrättsföreningen - en så kallad insats. Insatsen är en del av finansieringen av huset och för det fall bostadsrättshavaren lämnar föreningen har han ingen rätt att få tillbaka insatsen. I stället får han möjlighet att sälja bostadsrätten och erhålla det ekonomiska värde som marknaden tillåter. Förutom insatsen har föreningen möjlighet att även ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten. Denna årsavgift indelas vanligtvis i mindre belopp, månadsavgifter, vilka skall täcka löpande avgifter såsom räntor, försäkringar, el, vatten och fastighetsförvaltning. Därutöver, om det följer av stadgarna, kan föreningen även ta ut upplåtelse-, överlåtelse- samt pantsättningsavgift.
Bostadsrättsförening
Bostadsrättsföreningen är en ekonomisk förening, vilken måste vara registrerad hos Bolagsverket. För att registrering skall vara möjlig krävs att föreningen har minst tre medlemmar. Enbart bostadsrättsföreningar har rätten att under obegränsad tid upplåta bostadsrätt. Det innebär att fysiska personer samt övriga juridiska personer inte kan erbjuda en bostadsrätt under en tidsbegränsad period mot ersättning. Därutöver finns ett generellt förbud beträffande bostadslägenheter (en bostadslägenhet är en lägenhet som är avsedd att helt eller till väsentlig del användas som bostad). Förbudet innebär att inga juridiska personer, d.v.s. inte heller bostadsrättsföreningar, har rätt att begränsa nyttjanderätten i tid för bostadslägenheter. En bostadsrättshavare kan därför aldrig ha ett tidsbegränsat avtal, som endast ger honom möjligheten att använda lägenheten under exempelvis 12 månader.
Styrelsen
Det är medlemmarna som väljer vilka som skall förvalta föreningen, och förvaltningsuppgifter ansvarar styrelsen för. Styrelsen har stor behörighet och kan i vissa fall handla utan att medlemmarna tillfrågats. På årsstämman har medlemmarna möjlighet att visa sitt eventuella missnöje mot styrelsens handhavanden och verka för att byta ut den mot en ny. Det finns dock frågor som styrelsen inte får avgöra utan att medlemmarna först har tillfrågats. Exempel är ändringar i stadgan, ombyggnadsbeslut samt sådana frågor som måste beröras på ordinarie stämman.